Den femte vågen

Den femte vågen av Rick Yancy passar bra in i de senaste årens överflöd av tonårsdystopier. Här har utomjordningarn anfallit och större delen av mänskligheten har utplånats av de tidigare fyra anfallsvågorna: EMP för att slå ut all elektronik, framkallade naturkatastrofer, en ebola-liknande pest och slutligen Tystarna, människor som övertagits av utomjordingarna för att som krypskyttar eliminera de sista överlevarna.

Cassie har klarat sig så här långt, men hennes föräldrar är döda och hennes bror är omhändertagen av militären. Mitt i vintern tar hon sin tillflykt till skogen. Varje människa hon möter är en möjlig fiende.

Samtidigt, en liten bit därifrån, vaknar en ung man upp hos militären. Han har haft pesten, men överlevt, och ges nu möjligheten att ansluta sig till armén.  Han och andra barn och ungdomar ska tränas för att kämpa mot utomjordingarna och de människor de tagit över.

Den femte vågen är kanske inte världens mest originella bok, men den är spännande och det är lätt att leva sig in i huvudpersonernas problem. I en värld där de flesta människor är döda och de som finns kvar kan vara besatta av utomjordingar, hur ska man kunna veta vem som går att lita på? När man hittat trygghet och gemenskap, vågar man ifrågasätta och tänka själv?

Jag gillar verkligen Cassie som huvudperson. Hon är komplex och samtidigt enkelspårig. Hennes fokus är överlevnad, precis som det ska vara när världen håller på att gå under.

Den femte vågen köptes från början till mina barn, men det blev jag som läste den istället. Jag gillade den verkligen och nu väntar jag bara på nästa del.

Allt går sönder av Chinua Achebe

Det är inte första gången jag läster Allt går sönder, men tyvärr har jag inte skrivit om den här på bloggen tidigare. Det är synd, för det hade varit roligt att jämföra vad jag tycker nu, med vad jag tyckte då. Jag har nämligen ändrat åsikt litegrann.

Allt går sönder är en av milstolparna i Afrikansk litteraturhistoria och utspelar sig i vad som nu är södra Nigeria under slutet av 1800-talet. Den handlar om Okwonko, en riktig karlakarl som trots ett dåligt utgångsläge med en lat och misslyckad far kämpat sig upp till att bli en betydande medlem i sin by. Olika omständigheter, bl.a. kristendomens ankomst till trakten, gör att hans tur vänder och som titeln säger så går allt sönder för honom.

Första gången jag läste Allt går sönder, för ganska länge sedan (i ett inlägg från 2009 nämner jag den som en bok jag läst tidigare), så gjorde den stort intryck på mig. Delvis berodde det på att jag då knappt läst några böcker från Afrika skrivna av afrikaner. Achebe beskriver seder och traditioner som sedan länge är utdöda, men han gör det med respekt för sina förfäder och att exotisera eller driva med den vidskepelse som fanns då. Det finns en del händelser i boken som med moderna ögon är barbariska och hemska, och Achebe klarar balansgången mellan att visa hemskheten utan att göra utövarna till monster. Samtidigt måste jag säga att Okwonko inte alltid är en sympatisk person. Hans otrevliga humör gör honom till en hustyrann och en hel del av hans olyckor beror på honom själv, lika väl som hans framgångar beror på hans hårda arbete.

Den här gången när jag läste Allt går sönder hade jag glömt ganska mycket av vad som skulle hända, så det var spännande att följa hur berättelsen utvecklade sig. Det var tydligare nu att Achebe hade vissa folkbildande ambitioner med sin bok; han var intresserad av att beskriva sina anfäders kultur och visa att de hade ett fungerande samhälle och en rik tradition. Personerna i boken uttrycker sig ofta med ordspråk och ord på sitt eget språk, något som ger en trevlig lokalfärg. Jag som är van att läsa mycket fantasy och science fiction där duktiga författare undervisar om en helt främmande värld nästan utan att läsaren märker det, tycker att Achebe är bitvis lite klumpig i sitt världsbyggande. Inte så konstigt när man tänker på att han är en av de första författarna från sitt land, och något som inte gör bokens värde mindre. Allt går sönder är en bok man läser för att få en inblick i afrikansk kultur och för det tragiska livsöde den beskriver. Det räcker gott.

Hinges

Jag tänkte börja med att tipsa om en Webcomic jag precis har upptäckt som heter Hinges och utspelar sig i en värld med levande mekaniska dockor. Huvudpersonen Oreo vaknar på en mystisk plats och tillsammans med henne får läsaren utforska staden. Berättelsen är spännande med fantastiska och mystiska teckningar och väldigt få ord,och väl värd att läsa. Dessutom är det så att för den som föredrar en riktig bok kommer första delen snart ut i bokhandeln!

Nystart

Gott nytt 2015! Jag tänkte försöka börja om med lite recensioner och bokprat här igen, så får vi se hur det går. I första hand tänker jag skriva om intressanta böcker jag läser på svenska (jag läser ungfär hälften svenska, hälften engelska), men om jag hittar något jättebra som jag vill tipsa om bland de engelskspråkiga böcker jag läser kommer jag förstås göra det.

ps. Tydligen är det idag 6 år sedan jag skapade den här bloggen. Och två år sedan jag senast skrev publicerade ett inlägg (december 2012). Tiden går.

Året går mot sitt slut

Nu är det december och det är snart dags för alla årssammanfattningar. Jag ska försöka uppdatera lite bättre här närmsta veckorna och redovisa åtminstone en del av de utmaningar jag satte upp för mig själv i början av året, innan det är dags för nya utmaningar för 2013.  Hur har det gått mer era läsutmaningar i år?

Årets Nobelpristagare i litteratur 2012

Det är väldigt spännande att årets Nobelpristagare i Litteratur blev den kinesiske författaren Mo Yan. Jag har än så länge inte läst något av honom, men det ska gå att åtgärda snabbt. Eftersom hans namn legat så högt på vadslagninglistorna de senaste veckorna har jag gått sakerna i förväg och investerat i en begagnad kopia av Det röda fältet, Mo Yans genombrottsroman. Så småningom kanske det blir en recension av den här 🙂

Om utrensade böcker och barnbokscensur

Nu i veckan har det varit väldigt liv om att Kulturhusets Tiotretton-avdelning skulle ta bort alla Tintin-album eftersom de representerade en kolonial och rasistisk syn. Naturligtvis blev de tvingade att backa – så tydlig censur och utrensning går inte hem i Sverige. Om de hade plockats undan lite tyst och bara inte funnits hade förmodligen ingen brytt sig. Inga bibliotek kan ha alla böcker, även om vi har rätt att förvänta oss att alla böcker går att få tag på någonstans.

Den här debatten ligger väldigt bra i tiden eftersom det i USA är Banned books week nästa vecka. Då uppmärksammas böcker som ofta blir bannlysta och bortplockade från t.ex. skolbibliotek. Många gånger är det kontroversiella böcker som beskriver livet som något annat än en idyll, dvs böcker som i en svensk skola skulle vara obligatorisk läsning för att undervisa barn om riskerna med sex, droger och kriminalitet (vi har en helt annan syn på vad barn bör läsa i Sverige än man har i USA!). Här följer förra årets top-10 lista (2011) (källa: American Library Association:

1. ttyl; ttfn; l8r, g8r (series), by Lauren Myracle
   Reasons: offensive language; religious viewpoint; sexually explicit; unsuited to age group
2. The Color of Earth (series), by Kim Dong Hwa
   Reasons: nudity; sex education; sexually explicit; unsuited to age group
3. The Hunger Games trilogy, by Suzanne Collins
   Reasons: anti-ethnic; anti-family; insensitivity; offensive language; occult/satanic; violence
4. My Mom’s Having A Baby! A Kid’s Month-by-Month Guide to Pregnancy, by Dori Hillestad Butler
   Reasons: nudity; sex education; sexually explicit; unsuited to age group
5. The Absolutely True Diary of a Part-Time Indian, by Sherman Alexie
   Reasons: offensive language; racism; religious viewpoint; sexually explicit; unsuited to age group
6. Alice (series), by Phyllis Reynolds Naylor
   Reasons: nudity; offensive language; religious viewpoint
7. Brave New World, by Aldous Huxley
   Reasons: insensitivity; nudity; racism; religious viewpoint; sexually explicit
8. What My Mother Doesn’t Know, by Sonya Sones
   Reasons: nudity; offensive language; sexually explicit
9. Gossip Girl (series), by Cecily Von Ziegesar
   Reasons: drugs; offensive language; sexually explicit
10. To Kill a Mockingbird, by Harper Lee
    Reasons: offensive language; racism

Ibland är det naturligtvis lämpligt med lite eftertanke innan man presenterar böcker för barn.Tintin i Kongo är ju inte speciellt lyckad varken vad gäller historien (väldigt tunn) eller människobeskrivningarna (bitvis ganska unkna), och många gamla böcker behöver definitivt diskuteras både under och efter läsningen, så inte gamla tiders syn på samhällsklasser, kön och etniskt ursprung får stå oemotsagd. För den skull kan vi inte ta bort varken gamla flickböcker eller gamla pojkböcker från hyllorna, men vi måste väga upp det med positiva förebilder, vilket tyvärr i de flesta fall betyder relativt nyutgivna böcker.

Några bra exempel på böcker med positiva skildringar av invandrarbarn och -ungdomar är på bilderbokssidan Gunna Grähs Hej hej-böcker som beskriver livet i en multietnisk förort (ljusår från min villatillvaro) och bland seriealbumen känner jag till Bleckmossen, ett fristående berättelse baserad på en serie som går i Kamratposten. Båda de här exemplen är böcker som handlar om människor, med historia och bakgrund, men utan att göra hudfärg eller etniskt ursprung till något viktigt eller exotiskt. Bland romaner och kapitelböcker finns det väl massor. Har ni bra förslag på böcker som barn bör läsa som motvikt till gamla tiders koloniala människosyn får ni gärna skriva en kommentar!

Den femte årstiden

Den femte årstiden är femte och avslutande delen i Mons Kallentofts deckarserie om Malin Fors och de andra Linköpingspoliserna. Det är en rapp och välskriven deckare, även om jag själv känner en viss lättnad att det är sista boken i serien – det börjar bli lite för mycket metaforiska krälande ormar, tusenfotingar och  svavelstinkande moln av ondska.

Malin Fors har börjat få ordning på sitt liv. I förra boken gav hon upp spriten och skaffade sig en trevlig pojkvän, nu börjar de försiktigt planera för ett liv tillsammans. Hennes dotter Tove trivs på nya internatskolan. Det enda som inte är idylliskt är Malins fortsatta besatthet av fallet Maria Murvall, kvinnan vars överfall hon började utreda redan i första boken. Malin får ett tips om en annan kvinna som råkat ut för samma sak som Maria och det visar sig vara toppen av ett isberg…

Kallentoft målar en mycket dyster och ganska sjuk bild av Sverige, som iallafall jag har svårt att känna igen mig i. Han beskriver ett klasshat, både riktat mot överklassen som roten till allt om, och från de personer som han låter representera överklassen och som beskrivs som helt omänskliga. Markis de Sade hade känt sig helt hemma i de kretsar mördaren rör sig i. Välskrivet, om än något repetativt, och en otäck djupdykning i den rena ondskan.

 

Läs även andra bloggares åsikt (via bloggar.se) om: Mons Kallentoft, Den femte årstiden

För evigt dömd

För evigt dömd av Harlan Coben är vid första ögonkastet en typisk spänningsroman, en sån som det går tretton på dussinet av. En man anklagas för att vara pedofil; en tonårsflicka försvinner spårlöst. En journalist får för sig att börja rota i båda historierna, delvis för att hennes jobb står på spel och delvis för att hon känner på sig att det finns något kvar att avslöja. Förutsägbart nog leder det till elände för henne.

MEN, det finns något i boken som gör den intressantare än den typiska spänningsromanen. Dels är den både spännande och välskriven, men det intressantaste för mig är temat av förlåtelse som genomströmmar boken. Kan man och bör man förlåta någon som gjort något hemskt mot en? Förtjänar man att bli förlåten för det hemska man själv gjort?

 

Läs även andra bloggares åsikt (via bloggar.se) om: Harlan Coben, För evigt dömd

Wislawa Szymborska död

http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/article1605464/Wislawa-Szymborska-dod.html´

Hon fick Nobelpriset i Litteratur 1996. Jag har läst hennes diktsamling Här och tyckte mycket om den.