Allt går sönder av Chinua Achebe

Det är inte första gången jag läster Allt går sönder, men tyvärr har jag inte skrivit om den här på bloggen tidigare. Det är synd, för det hade varit roligt att jämföra vad jag tycker nu, med vad jag tyckte då. Jag har nämligen ändrat åsikt litegrann.

Allt går sönder är en av milstolparna i Afrikansk litteraturhistoria och utspelar sig i vad som nu är södra Nigeria under slutet av 1800-talet. Den handlar om Okwonko, en riktig karlakarl som trots ett dåligt utgångsläge med en lat och misslyckad far kämpat sig upp till att bli en betydande medlem i sin by. Olika omständigheter, bl.a. kristendomens ankomst till trakten, gör att hans tur vänder och som titeln säger så går allt sönder för honom.

Första gången jag läste Allt går sönder, för ganska länge sedan (i ett inlägg från 2009 nämner jag den som en bok jag läst tidigare), så gjorde den stort intryck på mig. Delvis berodde det på att jag då knappt läst några böcker från Afrika skrivna av afrikaner. Achebe beskriver seder och traditioner som sedan länge är utdöda, men han gör det med respekt för sina förfäder och att exotisera eller driva med den vidskepelse som fanns då. Det finns en del händelser i boken som med moderna ögon är barbariska och hemska, och Achebe klarar balansgången mellan att visa hemskheten utan att göra utövarna till monster. Samtidigt måste jag säga att Okwonko inte alltid är en sympatisk person. Hans otrevliga humör gör honom till en hustyrann och en hel del av hans olyckor beror på honom själv, lika väl som hans framgångar beror på hans hårda arbete.

Den här gången när jag läste Allt går sönder hade jag glömt ganska mycket av vad som skulle hända, så det var spännande att följa hur berättelsen utvecklade sig. Det var tydligare nu att Achebe hade vissa folkbildande ambitioner med sin bok; han var intresserad av att beskriva sina anfäders kultur och visa att de hade ett fungerande samhälle och en rik tradition. Personerna i boken uttrycker sig ofta med ordspråk och ord på sitt eget språk, något som ger en trevlig lokalfärg. Jag som är van att läsa mycket fantasy och science fiction där duktiga författare undervisar om en helt främmande värld nästan utan att läsaren märker det, tycker att Achebe är bitvis lite klumpig i sitt världsbyggande. Inte så konstigt när man tänker på att han är en av de första författarna från sitt land, och något som inte gör bokens värde mindre. Allt går sönder är en bok man läser för att få en inblick i afrikansk kultur och för det tragiska livsöde den beskriver. Det räcker gott.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: