Mannen utan öde

”För till och med där vid skorstenarna fanns det något som liknade lycka i uppehållen mellan plågorna. Alla frågar bara om vedermödorna, om ”fasorna”, trots att det för mig kanske är den upplevelsen som är mest minnesvärd.Ja, det är om det, om koncentrationslägrens lycka jag borde berätta för dem nästa gång de frågar.

Om de frågar. Och om jag inte sjäv glömmer det.”

Det här är de sista raderna ur Imre Kertész bok ”Mannen utan öde”. Det kan tyckas elakt att citera slutraderna, men när det gäller förintelsen vet vi ju alla hur det slutade. Kertész berättar från en ung pojkes perspektiv, en fjortonåring som till en början tycker att det är ett spännande äventyr att bli deporterad till koncentrationsläger. Denna oskuld och acceptans av vad som händer gjorde ett stort intryck på mig, jag kunde se mig själv i denne pojke som inte ifrågasatte någonting, utan tog lycka och vedermödor som de kom och i någon mening litade på att vuxenvärlden hade skäl för allt som händer.Kertész har lyckats med det han skriver i slutraderna, att berätta om de glädjeämnen som ändå fanns i Auschwitz och Buchenwald mitt ibland allt det otäcka. Det är mycket bra skrivet.

Imre Kertész fick Nobelpriset i Litteratur 2002 och är augusti månads nobelpristagare i Amorosos/Litteraturas Nobelpristagarutmaning.

Flickorna i Riyadh av Rayaa Alsanea

Flickorna i Riyadh av Rayaa Alsanea är en modern brevroman; den består av mail till en diskutionslista på YahooGroups. Om den hade utspelat sig i år istället för 2004 hade det förmodligen varit blogginlägg istället! Mail-författaren berättar om de äventyr fyra flickor i Riyadh upplever när de försöker hitta den sanna kärleken i ett samhälle där unga män och kvinnor lever i helt olika världar.

De fyra huvudpersonerna kommer alla från rika familjer, ärenden uträttas av familjens chaufför, flickorna använder märkeskläder, de är mycket priviligierade. Det enda de inte har är möjlighet att välja själva vem de ska gifta sig med – det är alltid mannen och hans familj som väljer. För flickorna är det som att dansa på en knivsegg, varken verka för sval och ointresserad eller visa något intresse som kan tolkas som att hon inte är en dygdig flicka. Den normala förlovningspresenten är en mobiltelefon så de unga tu iallafall kan lära känna varandra via samtal – mellan ”titten” (när mannen får en möjlighet att se flickan hans föräldrar valt ut) och bröllopet är det vanligt att man inte träffas på riktigt alls!

Jag tyckte det här var både en intressant bok och väldigt trevlig läsning. Intressant eftersom den beskriver en extremt stelbent kultur där familjens intressen styr på bekostnad av både män och kvinnors kärlekslycka och trevlig därför att den är bra skriven och flickorna är lätta att identifiera sig med (vilken svensk tjej har inte i tonåren blivit varnad att killar bara är ute efter en sak?). Det är en spännande och romantisk inblick i unga kvinnors vardag i SaudiArabien och av den anledningen läsvärd.

Mitt namn är Röd av Orhan Pamuk

Orhan Pamuk fick Nobelpriset i Litteratur 2006 och var månadens Nobelpristagare i Litteraturas Nobelpristagarutmaning under april månad. Mitt namn är Röd är den första boken av honom som jag har läst.

Mitt namn är Röd utspelar sig i Istanbul 1591. En man återvänder till staden efter tolv års bortavaro för att söka upp sin ungdomskärlek och får i uppdrag att hitta den som mördst en miniatyrmålare. Berättelsen innehåller fascinerande beskrivningar av den bortglömda konsten att illuminera böcker, berättelser från dåtida illustrerade böcker, en kärlekshistoria och ond bråd död. Den känns inte som en deckare, även om mordet på Elegant Effendi är startpunkten för berättelsen så är varken offret eller gärningen i sig särskilt viktiga. Mordet är mest en förevändning för att få skildra livet i en målarverkstad på 1500-talet, bland mästare och lärlingar.

Den här historien utspelar sig i brytningstiden när det traditionellt osmanska sättet att måla utmanas av influenser från Venedig och det västerländska porträttmåleriet. Boken är full av ingående beskrivningar av fantastiskt vackra målningar och jag önskar medan jag läser att boken varit illustrerad med några av dem. Frågan om det går att kombinera personlig stil med traditionell perfektionism  och rädslan att häda genom att överträda förbudet mot realistiska avbildningar diskuteras utifrån många vinklar.

Pamuk använder percis som den förra boken jag läste (Spåren på bryggan) tekniken att byta talesperson mellan varje kapitel. Första kapitlet är det den mördade som för ordet, och i senare kapitel får vi träffa på inte bara de inblandade miniatyrmålarna utan Pamuk låter även teckningar och till och med färgen Röd få ordet. I början hade jag svårt att engagera mig i boken, kanske på grund av de eviga perspektivbytena eller kanske på grund av att personerna till en början är ganska ytligt tecknade, men när jag kommit halvvägs var jag fast. Boken är fascinerande men inte helt lätt att ta till sig.

Vem vill bli miljardär? av Vikas Swarup

Vid det här laget känner nog de flesta till historien om Ram Mohammad Thomas, den unge mannen som svarar rätt på 12 frågor i rad och vinner en miljard rupies. Succéboken har blivit en succéfilm under namnet Slumdog Millionaire, ett namn som gjort en del indier upprörda. Det är ändå ett passande namn eftersom boken (och filmen skulle jag tro) utspelar sig nästan enbart i slummen, med enstaka utflykter till bättre bemedlade områden.

Det är en fantastisk historia som målas upp när Ram Mohammad Thomas berättar om sitt liv och hur det kommer sig att han klarat besvara just dessa 12 frågor, trots att han har fått minimal utbildning och normalt sett inte borde kunna vinna. Det är också en sorglig, upprörande och hemsk historia, där nästan varje episod innehåller sexuella övergrepp eller andra exempel på människors grymhet. Det som räddar boken från att vara för deprimerande är Ram Mohammad Thomas framåtanda och förmåga att hämta sig från allt otrevligt han får se eller vara med om, och hoppet att det ska bli ett lyckligt slut – han har ju svarat rätt på alla frågorna och förtjänat sin miljard! Boken är bitvis spännande som en thriller, man lockas att hålla tummarna för att varje episod ska sluta bra (även om de flesta inte gör det) och just upplägget där varje episod kopplas ihop med en korrekt besvarad fråga får en att fortsätta med bara en fråga till, tills boken tar slut.

Det är en väldigt bra bok , snabbläst och ganska lättsmält, även om den saknar den tyngd som behövts för att vara ett mästerverk. Jag har rekommenderat boken till andra personer i min familj och de har också gillat den.

Persepolis D.1-4 av Marjane Satrapi

Persepolis är en tecknad berättelse som skildrar författarens uppväxt i Iran efter att Shahen störtats 1079.  Det är spännande att läsa om hur hennes liv utvecklar sig och även att jämföra de restriktioner som läggs på Marji av de religiösa ledarna med de som drabbar huvudpersonerna i Khaled Husseinis Tusen strålande solar. Marjane är jämförelsevis väldigt priviligierad. Hennes föräldrar är moderna och tillåtande, och protesterar mot den nya regimen så gott de kan utan att bli fängslade. Man lever ett dubbelliv, strikt när man kan bli iakttagen och festar och lever ”västerländskt” privat. Boken ger en spännande inblick i en kultur jag inte känner så väl.