Nick & Norahs oändliga låtlista

Nick & Norahs oändliga låtlista  av Rachel Cohn och David Leviathan är en söt liten ungdomsroman/kärleksroman som jag är starkt frestad att stoppa i ett kuvert och spontan-skicka-iväg till alla 19-åringar jag känner (en, så det kanske faktiskt händer, om jag nu kan tänka mig att avvara mitt ex).

Nick och Norah träffas ute på krogen en kväll och blir intresserade av varandra. Men båda har nyligen fått hjärtat krossat så är det verkligen läge att starta något nytt? De är jättegulliga båda två och det blir så där intensivt som det bara kan bli om man inte fyllt tjugo än. Man får följa historien från bådas synvinkel, vartannat kapitel berättas av Norah och vartannat av Nick, och det gör verkligen att historien kommer till liv. Framför allt när man ser hur olika de uppfattar situationen, t.ex. när det gäller vilket intryck de gjort på varandra.

 

Läs även andra bloggares åsikt (via bloggar.se) om: , , ,

.

Annonser

Offerrit

Offerrit av Johannes Källström är en bok jag nog aldrig skulle kommit på tanken att läsa om jag inte fått ett läsex från förlaget. Min första tanke när jag hör orden svensk skräck är “fånigt”. Som tur är kunde jag inte haft mer fel. Källström lyckas inte bara skriva trovärdigt om att sälja sin själ till djävulen, han får den svenska landsbygden att verka som den naturliga platsen för sådana transaktioner. När jag läste gick mina tankar till två ganska olika författare, John Ajvide LIndqvist för de övernaturliga inslagen och Arne Dahl för humorn och deckarinslagen. Jag gillade verkligen Offerrit, framför allt den plågade huvudpersonen Owe Tycho, och jag kommer definitivt läsa mer av Johannes Källström i framtiden.

 

Läs även andra bloggares åsikt (via bloggar.se) om: , ,

INGO

Titel: INGO

Författare: Helen Dunmore

Undervattens världen Ingo är lockande, men också farlig för människor som hör hemma uppe i luften. Sapphires pappa försvann och nu drabbas Sapphire själv av Ingos förtrollning. Hon och hennes bror Conor måste tillsammans försöka hitta sin balans mellan luft och vatten.

Helen Dunmore har skapat en fantastisk undervattensvärld, nästan farligt lockande även för läsaren. Det skulle inte förvåna mig om tonåriga läsare försöker nå Ingo genom att stanna för länge under vattnet i havet…. Huvudpersonen Sapphire är sympatisk och eftersom historien berättas i jag-form och presens får den ett starkt grepp om läsaren.

Helen Dunmore skriver även poesi och vuxenböcker (t.ex. Orange-pris-vinnaren A spell of winter som jag läste och gillade i våras). Det finns flera böcker om Sapphires äventyr i Ingo. Jag har redan läst de två första (Ingo och The Tide Knot) och jag kommer definitivt läsa mer.

 

Läs även andra bloggares åsikt (via bloggar.se) om: , ,

Mord.net

Mord.net av Buthler & Öhrlund

En våg av oförklarliga mord sveper över världen. Det finns inga misstänkta gärningsmän, däremot en rad likhet med andra mord, på andra stället och förmodligen utförda av andra personer. Polisen börjar misstänka att internet har något med saken att göra, men de kunde inte anat omfattningen och hänsynslösheten bakom mord.net.

Välskrivet, bra flyt i historien, men samtidigt hade jag svårt att engagera mig. Trots alla klagomål över bittra, ensamma svenska deckarpoliser så är det inte ett dugg roligare med en lyckligt gift och ganska harmonisk svensk deckarpolis, tvärtom finns det inte så mycket att bry sig om när han redan har det så bra. Buthler & Öhrlund bjuder på ett antal olika mord, där man får veta både motiv, utförande och gärningsman, och även om det fångar intresset för stunden så är detta bara sidospår i boken och det engagemang man t.ex. lägger i den amerikanske Irak-veteranens öde och upplevelser tappas bort så fort han skrivit ut ur historien. Skildringen av hur internet används för organiserad brottslighet är däremot omskakande och ger en mörk föraning om framtiden.

 

Läs även andra bloggares åsikt (via bloggar.se) om: , , ,

Blunddockan

Blunddockan av Jeffery Deaver är den första boken med Kathryn Dance som huvudperson. Dance gjorde sin debut som bifigur i Tid att dö, den 7:e Lincoln Rhyme-deckaren.

Deaver levererar som vanligt en habilt skriven deckare, med många oväntade vändningar. Just de oväntade vändningarna är hans signum, så till den grad att en van läsare kan förutse när vändningarna ska komma, om än inte vad som kommer hända. Jag kanske har läst för många deckare av den här typen, för även om Blunddockan var en riktig bladvändare för mig så kändes det inte speciellt spännande. Det var nästan så att jag satt och bockade av morden och vändningarna snarare än att jag engagerade mig i dem.

Historien i korthet är att en dömd mördare kommer lös och kroppsspråkexperten Kathryn Dance leder det team som försöker fånga in honom igen, innan han hinner ta livet av för många människor. Ett av spåren är Blunddockan, det enda överlevande vittnet från det mord mannen dömts för, en ung flicka som låg och sov medan hela hennes familj blev mördade. På vägen får man en massa information om hur man avläser kroppsspråk och ser på folk om de ljuger eller talar sanning. 

 

Läs även andra bloggares åsikt (via bloggar.se) om: , , ,

ABC-morden

ABC-morden av Agatha Christie är en verklig klassiker bland deckarna. Här är Hercule Poirot och hans gode vän Hastings är på jakt efter en seriemördare som kallar sig A.B.C. Polisen står som vanligt handfallen, men Poirot tar hjälp av de mördades närmaste anförvanter och lyckas lösa gåtan.

ABC-morden räknas allmänt som en av Christies bästa, eller iallafall mest kända, men jag som regelbundet läser om hennes böcker har inte med den på min favoritlista. Boken är väldigt spännande och oförutsägbar om man inte läst den förut, men jag föredrar de Christie där man lär känna en familj eller grupp av människor lite närmare, gärna före det första mordet. Här är morden på ett sätt lite för långt bort och även om gåtan är fullt logisk när man vet svaret så får jag inte ut lika mycket av samspelet mellan bokens personer som i de Christie som jag tycker är bäst. Däremot rekommenderar jag den helhjärtat till de som inte läst den förut!

 

Läs även andra bloggares åsikt (via bloggar.se) om: , ,

Den blå rullgardinen

Den blå rullgardinen är första delen i Agnes von Krusenstjernas romansvit om fröknarna von Pahlen. Den kretsar runt Petra von Pahlen och hennes brorsdotter Angela. Angela blir vid tolv års ålder föräldralös och får bo hos sin faster och det är livet på herrgården Eka med grannar, släktingar och bekanta som är fokus för berättelsen.

Jag tycker inte riktigt Den blå rullgardinen står på egna ben. Den är jättetrevlig att läsa, idyllisk och fantastiskt fin i sin skildring av bokens personer, men det är väldigt tydligt den första boken i en serie. Inget blir riktigt påbörjat eller avslutat, det är ett antal episoder ur fröknarnas liv, och det räcker i och för sig långt när det är så bra skrivet. Det enda jag beklagar är att jag inte har alla delar i serien i en volym, för om fortsättningen är lika bra skriven som den första delen så kommer jag vilja läsa hela serien, och förhoppningsvis blir det en hel berättelse av det till slut.

Jag förstår att sexskildringarna chockerade läsarna när boken ursprungligen gavs ut 1930, men med dagens mått är de väldigt snälla. Det von Krusenstjerna är duktig på är att beskriva känslorna i ett kärleksmöte, utan att väja för det kroppsliga, och det är väldigt inkännande och fint. Över huvudtaget är det person- och miljöbeskrivningarna som är behållningen, och antagligen inte av samma anledning som ursprungligen gjorde Krusenstjernas böcker populära. För mig är det nostalgin som är lockelsen, längtan till ett enklare liv som herrgårdsfröken med egen hönsgård på landet. Tjänstefolket är märkligt osynligt i boken, så det är lätt att tänka bort dem och föreställa mig själv där, fast nu och med herrgården totalrenoverad, med en kopp te på verandan, och det är väldigt nära min bild av en ideal tillvaro. Den ro och idyll boken utstrålar är helt klart något jag ska försöka återskapa i mitt eget liv. De mer dramatiska händelserna i boken får stanna mellan pärmarna.

 

Läs även andra bloggares åsikt (via bloggar.se) om: , ,