Nick & Norahs oändliga låtlista

Nick & Norahs oändliga låtlista  av Rachel Cohn och David Leviathan är en söt liten ungdomsroman/kärleksroman som jag är starkt frestad att stoppa i ett kuvert och spontan-skicka-iväg till alla 19-åringar jag känner (en, så det kanske faktiskt händer, om jag nu kan tänka mig att avvara mitt ex).

Nick och Norah träffas ute på krogen en kväll och blir intresserade av varandra. Men båda har nyligen fått hjärtat krossat så är det verkligen läge att starta något nytt? De är jättegulliga båda två och det blir så där intensivt som det bara kan bli om man inte fyllt tjugo än. Man får följa historien från bådas synvinkel, vartannat kapitel berättas av Norah och vartannat av Nick, och det gör verkligen att historien kommer till liv. Framför allt när man ser hur olika de uppfattar situationen, t.ex. när det gäller vilket intryck de gjort på varandra.

 

Läs även andra bloggares åsikt (via bloggar.se) om: Nick & Norahs oändliga låtlista, Rachel Cohn, David Leviathan, IRL

.

Syskonkärlek

Sheila O’Flanagan skriver romantisk chick-lit där fokus ligger mer på huvudpersonens liv än på kärleken. I Syskonkärlek är det den nära familjen, föräldrar och syskon, som står i förgrunden. Romy har haft en jobbig tonårstid, med föräldrarnas skilsmässa och det faktum att hennes äldre halvsyskon är arvtagare till familjeföretaget, som hon inte har någon som helst del i. Som vuxen har hon fortfarande inte tagit i tu med sitt dåliga förhållande till mamman och storasyskonen, men när mamman ska ryggopereras tvingas hon åka tillbaka hem oavsett om hon vill eller inte. Kvar i Australien lämnar hon sin bäste vän, som hon bara råkar kyssa på flygplatsen …

Det är kul med en lite mer lättsmält bok som utforskar olyckliga familjer, framför allt eftersom genren själv kräver ett lyckligt slut. Ofta har chick-lit starka familjer eller kompisgäng som sin stabila kärna, så det här var en intressant kontrast. Just de ensidiga bilder vi har från barndomen är spännande att få belysta från mer än ett  håll, t.ex. Romys föräldrars skilsmässa, som hon självklart har en mer oförsonlig bild av än vare sig mamman eller pappan.

Jag tycker det känns som om Sheila O’Flanagan börjat gå lite på autopilot med de senaste böckerna, eller så är det bara jag som börjar vänja mig vid genren, men trots att jag gärna sett en djupare karaktärsteckning så var detta väldigt trevlig läsning.

 

Läs även andra bloggares åsikt (via bloggar.se) om: Sheila O’Flanagan, Syskonkärlek

Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn?

Det här är en lite pärla! Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn? av Bjørn Sortland är en av de finaste små kärlekshistorier jag läst.

19-årige Markus är riktigt kär för första gången, i Ingrid, en några år äldre tjej som han bara vet förnamnet på. Romanen beskriver så fint hur han tar kontakt med henne och hur deras kärlekshistoria utvecklar sig. Oerhört lättläst, närmast som en prosadikt, men packat med mening och, som sagt, oerhört fint. En framtida klassiker?

 

 

Läs även andra bloggares åsikt (via bloggar.se) om: Bjørn Sortland, Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn?, Bjørn Sortland Vad är så skört att det bryts om du säger dess namn?

Tack till pocketförlaget för recensions-ex.

Recension: Luftslott

Titel: Luftslott

Författare: Sheila O’Flanagan

Handling: Carey Browne tror egentligen inte på kärlek vid första ögonkastet, och första intrycket av Ben Russell är inte så bra. Men sen hamnar de brevid varandra i flygplanet och fem dagar senare är de gifta. Deras familjer och vänner blir chockade och den allmänna meningen är att det kommer ta slut lika fort som det började. Ska deras kärlek klara prövningen?

Varför läste jag boken nu: Jag läste en annan av Sheila O’Flanagans böcker tidigare i år och tyckte den var helt ok. Luftslott har legat i topp på Bokus pockettopplista under juli och det passade bra att läsa den nu.

Min åsikt: Det här är äkta chic-lit och enbart romantiskt. O’Flanagan nosar på andra relationsproblem, men fokus är hela tiden på Carey och Bens kärleksproblem. Det är en nog så trevlig romans, men efter ungefär halva boken är stämningen borta och när slutet kommer känns kärlekshistorien ganska ointressant. Jag hade hellre läst mer om hur de klarade sig utan varandra, och utan andra kärleksintressen, än vad som mest känns som ett obligatoriskt lyckligt slut. Det enda som höll spänningen uppe var att det in i det sista var osäkert om det lyckliga slutet skulle betyda Carey och Ben, eller om det skulle bli med andra partners.

Bokrecension: När jag hör din röst

Titel: När jag hör din röst

Författare: Stephanie Meyer

Handling: Det här är andra boken i Stephanie Meyers oerhört populära Twilight-serie. Edward bestämmer sig för att det är för farligt för Bella att umgås med vampyrer och gör slut. Bella går in i en djup depression där det enda som håller henne uppe är vänskapen med Jacob Black och det faktum att hon ibland hör Edwards röst när hon hamnar i fara. Ska hon lyckas få Edward tillbaka eller bara orsaka sin egen död?

Varför läste jag boken nu: Jag läste första delen i serien förra året och tyckte att den var bra, men inte tillräckligt för att köpa böckerna inbundna. Nu kom När jag hör din röst ut i pocket i juni och det kändes som ett bra tillfälle att återknyta bekantskapen.

Min åsikt: Twilight-serien är kanske inte stor litteratur, men den är väldigt fängslande. Meyer får mig att skratta och gråta med Bella och engagera mig i hennes öde. Efter att nu ha läst andra delen är jag fast och längtar verkligen efter nästa del.

Flickorna i Riyadh av Rayaa Alsanea

Flickorna i Riyadh av Rayaa Alsanea är en modern brevroman; den består av mail till en diskutionslista på YahooGroups. Om den hade utspelat sig i år istället för 2004 hade det förmodligen varit blogginlägg istället! Mail-författaren berättar om de äventyr fyra flickor i Riyadh upplever när de försöker hitta den sanna kärleken i ett samhälle där unga män och kvinnor lever i helt olika världar.

De fyra huvudpersonerna kommer alla från rika familjer, ärenden uträttas av familjens chaufför, flickorna använder märkeskläder, de är mycket priviligierade. Det enda de inte har är möjlighet att välja själva vem de ska gifta sig med – det är alltid mannen och hans familj som väljer. För flickorna är det som att dansa på en knivsegg, varken verka för sval och ointresserad eller visa något intresse som kan tolkas som att hon inte är en dygdig flicka. Den normala förlovningspresenten är en mobiltelefon så de unga tu iallafall kan lära känna varandra via samtal - mellan ”titten” (när mannen får en möjlighet att se flickan hans föräldrar valt ut) och bröllopet är det vanligt att man inte träffas på riktigt alls!

Jag tyckte det här var både en intressant bok och väldigt trevlig läsning. Intressant eftersom den beskriver en extremt stelbent kultur där familjens intressen styr på bekostnad av både män och kvinnors kärlekslycka och trevlig därför att den är bra skriven och flickorna är lätta att identifiera sig med (vilken svensk tjej har inte i tonåren blivit varnad att killar bara är ute efter en sak?). Det är en spännande och romantisk inblick i unga kvinnors vardag i SaudiArabien och av den anledningen läsvärd.

The Snow Queen av Mercedes Lackey

Mercedes Lackey är en av mina absoluta favoritförfattare. Jag har en massa av hennes böcker och läser gärna om de jag har. Det är romanstisk fantasy när den är som bäst, med kärlek, magi och prövningar. Hon är mest känd för sin serie böcker om fantasy-landet Valdemar, men de jag läst från den serien fångade mig inte. De första böckerna av Lackey jag läste utspelade sig här på jorden, fast i en alternativ verklighet där magi finns på riktigt och alver och andra sagovarelser inte bara existerar utan kan vara ett hot eller vänner. Hon har även skrivit andra serier som utspelar sig i andra medeltidsinspirerade världar. 

The Snow Queen utspelar sig i de femhundra kungarikena, där Traditionens makt är stark. Traditionen är en sorts magisk naturkraft som försöker få allas liv att passa in på någon saga. Denna boken är baserad på ryska och samiska sagor, bl.a. sagan om Snödrottningen som rövar bort unga män och förvandlar deras hjärtan till is så att de inte längre bryr sig om sin familj.

Jag har älskat de tidigare delarna i serien om the Five Hundred Kingdoms, och därför blev jag till en början lite besviken på den här boken. Jag tyckte inte historien tog fart förrän efter ca halva boken, när Snödrottningen blir en aktiv deltagare i sagan istället för den som iaktar från håll. Trots detta älskade jag sista delen av boken, när romantiken, spänningen och magin står på topp.

Den som aldrig läst något av Mercedes Lackey rekommenderar jag att börja med första delen i serien (The Fairy Godmother). De senare delarna är fristående, men man behöver den bakgrund och introduktion som ges i första boken för att helt förstå hur den världen fungerar. Dessutom är The Fairy Godmother en riktigt bra historia i sig själv, om flickan som borde varit Askungen, men istället blev en magisk gudmor med rätt att se till att alla sagor får ett lyckligt slut.